dötrist

De var nog SÅ nära att kasta ut oss, som vi lät. Men det är ju inte så lätt när det precis har blivit helg, att prata tyst. Speciellt inte att skratta tyst. Eller att försöka hoppa upp längs med fönstret så att Julius ser er, tyst. 

Fan, jag suger verkligen. Hela jag, min personlighet, mitt utseende, mina "kunskaper", ALLT. Jag vill vara bra, men det blir bara fel.